Dadlar är en av världens äldsta frukter, och har varit en del av den dagliga kosten i Mellanöstern i flera tusen år. Och där vi för 20 år sedan primärt åt dadlar till jul här i Sverige, har dadlarna nu blivit något, vi använder året runt  – som snacks, till efterrätter,  i matlagningen osv.

Dadlar växer på dadelpalmer över större delen av Nordafrika, Mellanöstern och i södra Asien. En dadelpalm kan bli över 20 meter hög med en bladkrona som kan sträcka sig upp till 10 meter. En dadelpalm bär vanligtvis inte frukt förrän efter 8-10 år – i gengäld kan palmerna bära frukt i över 100 år. Dadlarna skördas i Mellanöstern under perioden september till november.

Det finns ett hav av olika dadelsorter, men vi ser bara några få av dem i Sverige.

”Deglet Nour” (Ljusets dadel) är den vanligaste sorten. Den är – som namnet antyder – ganska ljus och har en sötma som påminner om karamell. De kommer vanligtvis helt redo för att ätas, det vill säga utan kärna.

”Medjool” dadlar (Dadlarnas Konung) är den största dadelsorten vi ser här hemma. Den har en mer nyanserad smak och en lite mjukare konsistens än till exempel “Deglet Nour”-dadlarna.

Andra sorter är exempelvis Halawi, Zahidi, Jawaher, Mukhallat, Lulu och Sukari. De olika regionerna i Mellanöstern har specialiserat sig på de olika dadelsorterna.

Dadlarna äts både färska och torkade, på våra breddgrader är det dock oftast de torkade eller halvtorkade dadlarna som vi ser. De innehåller mellan 60 och 70% socker, så även om de är hälsosamma med ett högt fiberinnehåll (8-10%) och nästan inget fett, finns det gott om kalorier i dadlar.

Å andra sidan har dadlar ett högt innehåll av mineraler som fosfor, järn och magnesium samt vitamin B6 och är rika på kostfiber.

Våra Castus fruktstänger innehåller mer än 90% dadlar.